Kronofogden – ett ord som skrämmer de flesta

Kronofogden klingar nog negativt i de flesta vanliga människors öron. Det är när vi, av någon anledning, inte betalat en faktura i tid, som det kommer påminnelsebrev med hot om inkasso och kronofogden. Många tror att kronofogden faktiskt är en fysisk person, men den egentliga benämningen på kronofogden är Kronofogdemyndigheten.

skulder

Det är alltså en myndighet, som är statlig, och som har som sin huvudsakliga uppgift att se till att skulder betalas. Kronofogden arbetar med att driva in skulder till både statliga och privata fordringsägare. Statens fordringar hanteras under allmänna ärenden och de skulder som drivs in för privata fordringsägare hanteras under enskilda mål.

Hur går det till?

Det som oftast händer om man glömt, eller inte betalat en faktura i tid, är att man får en påminnelse. Med denna tillkommer ofta en påminnelseavgift och kanske också dröjsmålsränta.
Men, en fordringsägare är inte tvingad att skicka ut en påminnelse, även om många gör det för att ge gäldenären en chans. Men, får du ett inkassokrav utan att först ha fått en påminnelse är detta alltså också helt korrekt hanterat.

Om du inte betalar ens efter en påminnelse, kan den du är skyldig pengar ansöka, hos kronofogden, om ett betalningsföreläggande. Detta kan närmast beskrivas som ett fastställande av skulden, och betalningsföreläggandet skickas till dig från kronofogden. När du får ett betalningsföreläggande har du två val. Om du inte anser att kravet är korrekt, om du till exempel tvistar med fordringsägaren om skulden, eller inte alls har köpt någonting, kan du bestrida skulden. Då informerar kronofogden fordringsägaren om detta och bollen ligger hos denne. Fordringsägaren kan då välja mellan att avskriva skulden, eller att ta hela ärendet till domstol. Om ärendet avgörs i domstol är det den av de stridande parterna som förlorar målet som får stå för kostnaden.

Om det inte finns några felaktigheter i betalningsföreläggandet är det enda du kan göra att betala.

Ofta är skuldbeloppet redan nu betydligt större än det du från början var skyldig. Påminnelseavgifter, förseningsavgifter, dröjsmålsränta och nu också inkassoavgift.

Skulder som inte betalas efter betalningsföreläggande kan gå till indrivning. Då kan kronofogden utmäta din lön, och andra tillgångar, och pengarna man får in går till den du är skyldig. Det är naturligtvis denna hantering, som ligger till grund för den negativa klang ordet kronofogde har hos många. Men, kronofogden driver inte bara in pengar när obetalda skulder är ett faktum. Man har också som uppgift att arbeta i förebyggande syfte, och i möjligaste mån försöka få människor att inte skuldsätta sig så hårt.

Vad gör Kronofogden?

Kronofogden är egentligen helt opartisk, även om många kanske tycker att myndigheten går fordringsägarnas ärenden. Uppgiften är att få till en balans mellan fordringsägare och gäldenärer, för att få det hela att flyta så problemfritt som möjligt.

I första hand inriktar sig Kronofogdemyndigheten på information, stöd och råd till personer som kan riskera att tappa kontrollen över sin ekonomi. Man ger också råd till alla andra som är oroliga för sin ekonomi, och det går alltid att kontakta kronofogden för att få hjälp, på deras hemsida. Man behöver varken ha obetalda fakturor eller skulder för att få hjälp och råd från Kronofogdemyndigheten, utan deras stöd är till för alla.

Att man jobbar för att minska antalet svårt skuldsatta kan man bland annat se på kronofogdens engagemang då det handlar om dyra smålån, och mobilabonnemangskostnader.

Även den som redan fastnat i skuldträsket, och sitter med så stora skulder att man inte kan se en möjlighet att betala dem, kan få hjälp hos kronofogden. I de svåraste fallen kan myndigheten besluta om skuldsanering, vilket kan göra personen skuldfri på sikt. För att kunna komma i fråga för skuldsanering måste man vara så svårt skuldsatt att det inte går att betala tillbaka skulderna ”under överskådlig tid”. Vid en skuldsanering tas kontakt med alla fordringsägare, stor som liten. Tillsammans kommer man överens om en avbetalningsplan som gäldenären kan klara. Man tar alltså fram ett visst belopp som ska betalas av varje månad, och ofta återstår bara existensminimum att leva på. För den som redan från början lever på existensminimum kan man besluta om skuldsanering utan någon avbetalningsplan alls, eftersom det helt enkelt inte går att ta ut några pengar. Efter skuldsaneringens slut är personen skuldfri och behöver alltså inte betala resterande skulder. En vanlig tidsperiod för skuldsanering är fem år, men det kan variera från fall till fall.
Det finns alltså mycket i kronofogdens arbete än bara indrivning och betalningsanmärkningar, vilket borde förändra allmänhetens bild mer till det positiva.